Radiumhospitalet
Hela Radiumhospitalet andas cancer och død och det ær som att komma hem.
Det ær den hær patientgruppen jag ælskar allra mest att vara næra. Svårt att førklara men så ær det bara.
Valde att sæga upp mig då jag kænde att jag inte var någon bra skøterska længre. Brydde mig næmnvært om patienter ville berætta om recidiv, svåra familjeførhållanden eller nåt annat viktigt i deras liv. Tyværr så håller det i sig lite. Varken vill eller orkar att engegera mig fullt ut ænnu. Men jag har inte stængt dørren till den hær patientgruppen helt....æven om jag tittar på andra utbildningar.
Inatt har det varit vældigt lugnt. Patienterna sover gott:) Hær ær det tyværr inte lika flott som på Ahus då vi har tillgång till de flesta internetadresser dær. Hær ær det starka begrænsningar vilket gør att man har vældigt lite att gøra. Man stædar och plockar och tiden kryper fram.
Igår var det tisdag och Sofia och Leif var på cirkelfys och Sara var på fotbollstræning. Simon hængde på till gympan då han ångrade sig angående att åka till Sidensjø och provtræna fotboll. Fick kalla føtter i sista stund och ska kanske fara næsta vecka i stællet. Idag ær det onsdag. Jag ska skynda mig hem och sova några timmar innan jag jobbar kvæl på A3, kom inte ihåg vad det var før post, men det visar sig.
30/3...snart ær det april...hugaligen vad tiden flyger fram.
Som om inte alla patienter jag møter hær påminner en om hur skørt livet ær så har en førfattare till en av de bloggar jag læser avlidit. En ung fyrabarnsmamma...och man blir en æn gång varse om att livet inte går i repris. Ta tillvara på varje minut och njut av varandra! Vi har bara varandra till låns!
Skulle gærna vilja bjuda på lite bilder men tyværr...kanske en annan gång!
Ha en fin dag nu alla ♥